Elsa Unnegård
Elsa är möbelformgivaren som är ”kär i trä” och driven av lust. Hon är uppvuxen i det lilla samhället Edsbyn, och hängde sedan barnsben runt i sin farfars smedja. Antagligen var det där hennes första alster blev till. Elsa älskar att jobba skulpturalt, med rena kompositioner men när det kommer till design är det tydlighet A och O – både vad logik och syfte, tycker Elsa. För Verk har hon formgivit karmstolen V.EU.01.
Varför ville du bli formgivare?
– Jag skyller på mina föräldrar. Min pappa är verktygsmakare och min mamma jobbade med reklam och de har nog båda influerat mig. Pappa vad gäller konstruktionen och mamma med det kreativa skapandet. Men mina första alster skapade jag i min farfars smedja, där jag hängde sedan jag var pytteliten. Banan var rätt snitslad. Jag flyttade till Stockholm och pluggade metallformgivning på Nyckelviksskolan men insåg snart att jag ville jobba med möbler i större skala. Därför bytte jag bana och landade till slut på Konstfack där jag läste Inredningsarkitektur och möbeldesign. Alla mina val har baserats på ren lust och viljan av att ta mig vidare och att lära mig mer.
Vilka är dina främsta designegenskaper?
– Antagligen det faktum att jag har en bra balans mellan form och konstruktion, och att jag förstår många olika material. Jag älskar att jobba skulpturalt, med rena kompositioner, men när det kommer till design tycker jag att det är avgörande att det finns en tydlig logik bakom besluten och att alla delar fyller en funktion. Design får aldrig ”bara” handla om utsmyckning. Jag skalar hellre av än adderar.
Berätta om V.EU.01!
– Det finns otroligt många stolar, och det är svårt att definiera vad som gör en av dem unik. Det jag tycker om mest med karmstolen är dess tydliga hantverksmässiga uttryck och hur den på ett redovisande sätt sammanfogningar den bärande konstruktionen. Dessutom har den en “lätt” sits som kontrasterar fint.
Vad var uppdraget?
– Briefen var att rita en bekväm karmstol, helt och hållet i massivt trä, som skulle lämpa sig för längre sittningar. Inga spikar, inga skruvar och ingen skiktlimning. Eftersom Verk var uppdragsgivare skulle den så klart vara helt och hållet svensk, vad gäller både material och produktion. Utöver det hade jag fria
händer.
Vilken var den största utmaningen med uppdraget?
– Uppgiften i sig – att göra en karmstol. Nu i efterhand förstår jag varför många formgivare är “besatta” av att rita stolar – de är en av de svårare möblerna att göra bra. Möbeln är i ständig direktkontakt med kroppen, så man ”kommer inte undan” med någonting. Är det något som inte är hundra procent rätt känns det direkt. Det är å andra sidan det som jag har gillat mest.
Varför ville du jobba med Verk?
– För att de är kompromisslösa och motbevisar det som många hävder – det GÅR faktiskt att göra helsvenska möbler. Verk tar inga genvägar. Framför allt inser de vikten av att minska klimatavtrycket. Vi har så mycket hantverksmässig tradition i det här landet och jag är stolt över att jobba med ett företag som efterfrågar den och på så sätt låter kompetensen leva vidare.
Kan design göra världen till en bättre plats?
– Det beror på hur man ser det. Inte design som i formgivning, men, om man får vara naiv; i design som tar tillvara på tidigare erfarenheter och kommer fram till något nytt. Rent krasst är det vad design handlar om.
Design av
Elsa Unnegård
